Kick ass beslut helt enkelt

Flygningen tog en annan väg ifrån Singapore och vi hamnade på Boracay. Ett beslut som var -highfive med glädjeskutt och upp med armarna i en segersjest, glöm inte tacka publiken bra- Vi har bott i en söt liten Bungalow med oinbjudna spindlar och mygg men med härliga grannar. Tyska tjejer är bra grejer ibland och det var häng på terrassen, födelsedagsfirande och lek vid vattnet.
Birthdaygiiiirl Sarah



Det började regna okontrollerat med dinosariedroppar. Vi hade då tjugo minuter kvar innan vi var hemma, så vi satt under ett stort partytält och väntade. Tills vi inte orkade vänta längre och sprang hem, dyngsura! Men shit vad kul det var! Dagen efter åkte tyskorna hem och lämnade ett hål i Boracay, det var inte samma sak att stirra på en tom bongalow brevid våran. Det var tomt.

well well

På tal om det här med visum, kan det vara något av det jobbigaste en backpacker måste ta sig igenom? Bedbags och skitiga toaletter är en bagatell i jämnförelse. Vi börjar med att missa det första mötet, att få tag på en taxi är en omöjlighet. Så vi bokar om det och bestämmer oss sen att åka till Clarke quay för en öl eller två. Eller tio, lite shot på det med fransmän. Som tycker det är roligt att supa ner svenskar under bordet. Klockan blir ett, två och tre. Vi har roligt, vi blir fulla, speciellt en viss Emelie blir kanoners. Dags att ta en taxi, som tog en evighet, jag kliver ut och spyr i en buske innan vi båda två klotar ner i sängen. Vi försover oss såklart och med spysmak i munnen, håret på ända och smink nerför kinderna så skyndar vi oss för att få det där förbannade visumet. Fyrtio minuter sena och med en baksmälla från helvetet har vi äntligen fixat det. Herregud!

Bavados gose 1- Altitude

I singapore så är det lek med Stella och Saskia men också med Charlotta och Al, dock på ett lite mer vuxnare plan. Vi byter ut milo mot champagne och lekpark med rooftopbars. Det är coolt, när man står där och har druckit en aningen för mycket drinkar-öl-vin-champagne, helt enkelt ALKOHOL, tittar ut över Singapores upplysta hus och gator. Om du kollar över horisonten kan du också se Malaysia och Indonesien, så högt upp är vi, så högt att man får lock i öronen då man tar hissen. Djn är het ikväll och musiken dunkar, man vickar lite lätt med höfterna, klappar i takt med musiken och sjunger - oh oh oh oh oh sometimes, i get a good feeling yeah- och så är det tills musiken tystnar, du stamplar ut från världens högtsa rooftopbar (JA ni hörde rätt) för att sätta sig i taxin påväg hem. Man vaknar med dunkande huvudvärk och är torr i halsen, med illamående känsla drar man täcket över huvudet och Ler. FÖR SHIT VAD DET VAR VÄRT DET. 




Be a miracle

Det kommer bli svårt att beskriva dom här dagarna, jag menar få med känslan av ett paradis -But i give it at try so here we go- Jag ser palmer och känner saltvatten splasha i mitt ansikte, lite kallsupar får man räkna med, men vad gör det då man ser turtles komma simmandes förbi, bara chillar och tar lite luft då och då. Härligt liv dom lever tänker du och borrar ner fötterna i sanden. Man känner hur solen värmer upp hela dig medan man torkar bort saltvattnet, det är svårt att se men man anstränger sig FÖR DET ÄR SÅ JÄVLA VÄRT DET. Du tittar ner i kristallklart vatten med sjöstjärnor och tänker att livet är rätt soft ändå medan du släcker törsten från en kokosnöt      -Sen tänker du FRIHET- Här förvandlas månen till ost och stjärnorna är hundratrettiobiljoner, du ser ett stjärnfall innan det är dags att gå och lägga sig, För att sen vakna upp till samma paradis igen...

Bu

Haha idag har jag provat på Body Scrub och med det menar jag verkligen BODY. Som tur var lämnade hon min punani ifred, resten scrubbade hon igenom, känner mig lite besudlad men ren och len. Vi är som sagt i Kota kinabalu, rätt smutsigt ställe med vidrig strand, dock så finns det ÖL!!!!!!!!!
Imorgon däremot, då jävlar!

Här har dom Mcdonalds hemkörning, hur grymt som helst.

Är hungrig, jävligt drygt, det osofta är att jag inte orkar göra något åt saken. Bilder från dagen, skitspännande I know!!!

Enya

LATHET- beskriver dom här två dagarna i Kuching, har inte hänt mer än bokläsande (the other hand by chris cleave, ett tips-Läs den) och chipsätande. Lite tråkigt tänker ni och kan väl inte annat än hålla med er, dock så kan det vara skönt att bara vara, ni vet, andas. Men nu börjar det krypa i kroppen som skriker efter nya äventyr och just det här kommer att ta oss till the KK. Lite förväntansfull på vad det kommer att föra med sig, dock så vet jag att det finns en strand där och att the bavados kommer vara på den!

Orang= human utang= forest

Varit sådär extra turistiga. Sett orangutanger, vilda små rackare, Ritchie went bananas o sprang på en parkering som fanns där. Han var en Stooooooor apa! Fairy cave var coolt, vackert och tyst med läskiga trappor.
HEJHEJ / Emelie

Cooolt

En värd sak att berätta om dock, var när jag fiskade upp en snäcka med tårna då vi badade. Jag gav den till Sebastian som direkt började inspektera och ut kom en liten bläckfisk som stod på hans hand -HALLÅ! hur coolt som helst ju- till slut så fick den nog och plaskade ner i havet igen med bläckfläckar efter sig. Sebbe var i extas.

Babylon baby

Langkawi var bra, ett chill ställe med strand och bad. Tomato place som serverad goood och billig mat, Babylon hade buckets - sjysst reagge place nere vid stranden- som fortsatte till Sumba, går inte att mätas med babylon, men efter ett par jägerbumps så blev det väldigt kul! Norskorna Rigmor och Kathrine satte ribban högt, galna sjuksköterskor som vi hade extremt roligt med. Jag blev sen till en avatar och fick gå till farbror doktorn, sprutor och medecin och -efter fyra dagar ska jag tillägga- försvann mitt uppsvällda face.
Vi åkte till Penang, som bara gav oss bedbags. Fortsatte till Georgetown där vi bodde på det vidrigaste hostlet i historien, USCH, jag säger bara nightmare. Nu är vi i Borneo, Kuching, imorgon kommer det lite coola pics. Äventyret börjar 8 am.
Babylon <3

HOHO

trehundrafemtiosjunde misstaget och fler kommer det bli, man lär sig aldrig. Sitter som en illröd tomat och är öm i hela kroppen. Så vi tog avstånd ifrån solen och havet idag, även fast vi bor princip PÅ stranden i en söt liten bungalow. Vi har underhållt oss med att faktiskt SOVA hela dagen istället, blev lite för många buckets, jägerbumbs och öl igår. När man kommer hem då solen är framme och man ska kliva upp fyra timmar senare så blir man rätt sliten -Och irriterad- då man kämpade sig upp för att prova på -den värsta frukosten i världshistorien- Så nej, sängen har varit vår bästa vän idag. Tittar upp och ser havet, lite segelbåtar och palmer. Allt känns som en dröm, en underbar härlig dröm, nyper mig i armen och märker att allt är for real, shit mannen!

Postcard from Langkawi


Kuala Lumpur

Så vi tog oss till KL, en högljudd stad med Maytower hotel, chinatown som innehöll mycket folk och lika mycket prylar. Där fanns det även Tiger öl och GOD mat. En bra stad helt enkelt. Turistiga var vi med, birdpark och butterfly garden besöktes. Kom hem med fler bilder i kameran och fågelskit på tröjan. Men det var det värt!




Imorgooon smälller deeeeet

Nu är det nära, nästan, nästan så att man kan ta på det. Jag förstår fortfarande ingenting och jag tuggade inte fradga på jobbet, vilket var tur, tror inte kunderna skulle tycka det var speciellt mysigt. På tal om mysigt, hade en vi ses igen fika med lite vänner. Lite spontant sådär, och mysigt såklart.
Tycker om känslan att inte veta vad som händer i övermorgon, dagen efter det och dagen efter det. Mina rutiner lämnar jag kvar och packar ned förväntan, spänning, glädje och Sebastian såklart.
Klunkar ner sista kvällen i Sverige med en öl och pratar strunt med Karolina. Ska också försöka förstå att jag sätter mig på ett plan imorgon.. är nog bäst att ställa klockan!

Serious shit man

Okej, så det är alltså fem dagar kvar sen sitter vi på planet mot KL (Kuala Lumpur, jag kör på förkortning jao)
och det är då två månader innan jag kliver av planet i Sverige igen. Nervös? Upprymd? Förväntansfull?
Pirr i magen så man knappt kan äta? NEEEEEEJ, det är helt jävla dött, när jag säger fem dagar så känner jag ingenting. Jag tar det mer som ett skämt, vadå? Vad händer då?                                                                                                                                                                                                                                            Jag antar att jag kommer sitta i kassan på fredag, darra som ett asplöv och tugga fragda. Få nervösa sammanbrott och börja gråta lite här och var, en skvätt där och en annan skvätt där.
Ni på CG får ha förståelse!                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                          Så det är iaf här mina äventyr kommer att dokumenteras, det är här jag kommer sitta och ha mina återblickar, blunda och längta tillbaka.. Känna dofter av mat, höra stadsbrus och känna havsvatten i mitt ansikte.
Jag ska komma hem som en starkare människa med mer kunskap i bagaget, en fet jävla solbränna och förhoppningsvis vänner from all over the world..                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                             Peace love and respect

RSS 2.0